Bilder på personer med funktionsnedsättning i olika miljö och texten Bort från marginalen! i en pratbubbla.

KOMMUNAL- OCH VÄLFÄRDSOMRÅDESVAL 2025

Bort från marginalen – FDUV:s valteser för ett inkluderande samhälle

De förtroendevalda inom kommuner och välfärdsområden fattar många beslut som påverkar vardagen för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer. Nu behövs:

förtroendevalda som vill jobba för att personer med intellektuell funktionsnedsättning blir delaktiga i samhället på lika villkor som alla andra
konkreta åtgärder för att säkerställa ett inkluderande samhälle för alla.

1. Välfärdsområden med fungerande funktionshinderservice på svenska

Överföringen av social- och hälsovården till välfärdsområden har inte gått smärtfritt. Välfärdsområdena upplevs som ansiktslösa och byråkratiska och många vet inte vem deras kontaktperson är. Välfärdsområdena sparar och funktionshinderservice uteblir utan förklaring eller regelrätta beslut.

Samarbetet mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena haltar, vilket syns i avsaknad av koordinering och utveckling av sådana tjänster som är svåra att upprätthålla på svenska inom enskilda välfärdsområden. Samtidigt är funktionshinderservicen i förändring i och med att den nya funktionshinderlagen förväntas träda i kraft 1.1.2025.

FDUV vill att:

Välfärdsområdena ska aktivt jobba för att åtgärda de stora utmaningarna inom funktionshinderservicen. Invånarna måste kunna lita på att de får den service de behöver och har rätt till. Att ständigt behöva kräva sin rätt är orimligt då vardagen som anhörig till personer med intellektuell funktionsnedsättning redan är betungande på många sätt.
För att underlätta familjernas vardag och frigöra tid för resten av familjen, arbete och vila bör välfärdsområdena erbjuda koordinatorsstöd för föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. Välfärdsområdena måste ta ett aktivare ansvar för att vara i kontakt med familjer och koordinera stödhelheten.
Det ska vara enkelt att hitta kontaktuppgifter och lätt att få tag på personal som kan hjälpa en vidare i ens ärende. Det behövs tydlig information om vem man ska kontakta i specifika frågor som boende, rehabilitering och färdtjänst. Rätten att få sköta sina ärenden på svenska måste säkras i praktiken.
Samarbetet mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena måste stärkas för att trygga tjänster på svenska för personer med funktionsnedsättning. Uppföljningen av hur de svenska tjänsterna fungerar ska göras i samarbete med dem som berörs och organisationerna som representerar dem.
Personer med intellektuell funktionsnedsättning ska ha verkliga möjligheter att påverka sina tjänster. Välfärdsområdena ska utveckla delaktighetsmodeller där personer med intellektuell funktionsnedsättning kan vara med och utvärdera och utveckla servicen.
Tillämpningsanvisningarna för den nya funktionshinderlagen ska göras i samråd med funktionshinderråden och funktionshinderorganisationerna. Välfärdsområdena ska aktivt följa upp hur den nya lagen fungerar och samla in erfarenheter från servicetagarna.
Bra service kräver kunnig och tillräcklig personal – också på svenska. Välfärdsområdena ska upprätthålla nätverk för professionella på svenska och regelbundet fortbilda personalen om funktionsnedsättningar, självbestämmande och delaktighet.
Välfärdsområdena ska aktivt informera om möjligheten att ansöka om efterskänkning och nedsättning av klientavgifter.

2. Livslångt lärande och en gemenskap för alla

Skolan i Finland är inte i praktiken anpassad för alla. Det råder stor brist på anpassade läromedel, skolgångshandledare och tillgängliga utrymmen. Det här leder till att barn med intellektuell funktionsnedsättning inte får samma möjligheter som andra barn att utvecklas och växa till sin fulla potential.

Det finns inte heller tillräckligt med anpassade motions- och fritidsaktiviteter. Avsaknaden av meningsfulla aktiviteter i vardagen leder till social isolering och utanförskap.

FDUV vill att:

Barn med intellektuell funktionsnedsättning ska ha rätt till småbarnspedagogik och undervisning i sin närmiljö. Inklusion får inte bli en sparåtgärd och kommunerna bör reservera tillräckliga resurser för skolgångshandledare, anpassat material på svenska och övriga stödinsatser. Dagis och skola ska ordnas i trygg miljö i små enheter. Stora skolkomplex är otillgängliga för många och ska därför inte byggas.
För att möjliggöra en aktiv fritid för personer med funktionsnedsättning spelar tredje sektorn en viktig roll. Kommunerna och välfärdsområdena ska trygga föreningarnas verksamhetsförutsättningar genom ekonomiska bidrag för verksamhet som främjar välfärd och inkludering. För att alla föreningar ska ha möjlighet att ansöka om bidrag behöver ansöknings- och rapporteringsprocesserna förenklas.
Det ska finnas läsombud på alla boenden för personer med intellektuell funktionsnedsättning och äldre personer. Läsombudet gör böcker, tidningar och information tillgängliga för dem som har svårt att läsa själva, vilket bidrar till livslångt lärande och ökad delaktighet i vardagen.

3. En levande närmiljö tillgänglig för alla

Det finns inte tillräckligt med boendeplatser eller -alternativ för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det begränsar deras rätt att välja var och hur de bor och deras möjlighet att leva ett självständigt liv.

Även bristen på tillgänglig information och hinderfria miljöer förhindrar många med intellektuell funktionsnedsättning från att vara delaktiga i närsamhället.

FDUV vill att:

Kommunerna och välfärdsområdena bör ha ett tätt samarbete kring utvecklingen av boendelösningar för personer med funktionsnedsättning. Det ska finnas tillgängliga och trygga boendealternativ i tätort och på landsbygden, beroende på personernas egna behov och intressen. Bostäder ska inte byggas där ingen vill bo.
Personer med intellektuell funktionsnedsättning ska höras när nya boenden planeras och de ska vara delaktiga i planeringen av sitt eget hem. Boenden ska vara anpassade enligt ålder och stödbehov.
Boenden får inte bli nya institutioner – det behövs små enheter med tillräcklig och kunnig personal. Vuxna ska inte heller tvingas bo i föräldrahemmet.
Tillgängliga lösningar ska utgå från principerna om universell design. Det betyder att information, tjänster, kollektivtrafik och offentliga byggnader är tillgängliga för så många som möjligt. Det behövs bland annat information på lätt svenska, tydlig skyltning och sinnesanpassade utrymmen. De olika funktionshindergruppernas varierande behov bör beaktas redan i planeringsskedet.